Kemikalier finns på de flesta arbetsplatser i någon form – rengöringsmedel, lösningsmedel, färg, smörjmedel, processvätskor. De flesta hanteras utan incident. Men kemikalier är också den exponeringskategori vars arbetsrelaterade sjukdomar är svårast att koppla till källan, vars skador är svårast att förebygga utan systematisk hantering och vars olycksrisker är störst när kunskapen om ämnenas egenskaper är otillräcklig.
Den här artikeln handlar om vad som krävs av en arbetsgivare i kemikaliehanteringen och vad som faktiskt ger ett säkert resultat.
Lagstiftningens krav – ett samlat regelverk
Kemikaliesäkerhet på arbetsplatsen regleras av ett antal parallella regelverk vars samlade krav ger arbetsgivarens konkreta skyldigheter.
Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) är det primära regelverket för arbetsgivarens ansvar gentemot de anställda. Föreskriften kräver att arbetsgivaren identifierar de kemiska risker som finns i verksamheten, bedömer de anställdas exponering, vidtar åtgärder för att eliminera eller minimera riskerna och dokumenterar arbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Reach-förordningen är EU:s ramverk för registrering, utvärdering och tillstånd för kemikalier vars krav primärt riktar sig mot tillverkare och importörer men vars krav på säkerhetsdatablad ger arbetsgivaren ett faktaunderlag för hanteringen av varje specifikt ämne. Säkerhetsdatabladet är det dokument vars existens och tillgänglighet är ett krav i AFS 2011:19 och vars information om ett ämnes egenskaper, risker och skyddsåtgärder är arbetsgivarens primära informationskälla.
Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) adderar ett tillståndskrav för verksamheter som hanterar brandfarliga vätskor och gaser över definierade mängdtrösklar. Det är ett tillstånd som söks hos kommunen och vars krav på hanteringsrutiner, förvaring och utbildning är specificerade av MSB.
Säkerhetsdatablad – vad de innehåller och hur de används
Säkerhetsdatabladet är ett standardiserat dokument med sexton avsnitt vars innehåll ger en komplett bild av ett kemiskt ämnes egenskaper, risker och hanteringskrav. Det är ett dokument vars existens är leverantörens skyldighet att tillhandahålla och arbetsgivarens skyldighet att ha tillgängligt och att använda som underlag för riskbedömningen.
De praktiskt viktigaste avsnitten för en arbetsgivare som bedömer hanteringskraven är avsnitt 2 – farliga egenskaper och klassificering – som ger en CLP-klassificering vars symboler och signalord kommunicerar riskens allvarlighetsgrad. Avsnitt 8 – exponeringskontroll och personlig skyddsutrustning – ger konkreta rekommendationer om vilken andningsskydd, handskar och skyddsglasögon som är rätt för ämnet. Avsnitt 7 – hantering och lagring – ger kraven på hur ämnet ska förvaras, vid vilka temperaturer och med vilka segregationskrav relativt andra ämnen.
Säkerhetsdatablad ska vara tillgängliga för de anställda som hanterar ämnena. Det är inte tillräckligt att de finns arkiverade i en pärm som ingen vet om – de ska vara tillgängliga på ett sätt som faktiskt möjliggör en snabb konsultation vid behov, normalt både fysiskt på arbetsplatsen och digitalt.
Substitutionsprincipen – att byta ut det farliga mot något säkrare
AFS 2011:19 etablerar en substitutionsprincip vars tillämpning är ett av de primära verktygen i kemikaliehanteringen: om ett farligt ämne kan ersättas med ett mindre farligt alternativ som ger ett likvärdigt funktionellt resultat, ska bytet genomföras. Det är ett krav vars tillämpning kräver en aktiv genomgång av vilka ämnen som används och om det finns säkrare alternativ.
I praktiken …
…