På hyllan i sportaffären ser de likadana ut. Båda är böjda, båda väger ungefär lika mycket, och båda har grepp och blad. Ändå kan priset skilja över tusen procent.
Det handlar inte om marginal eller varumärke. Det handlar om vad som händer i fabriken, vilka komponenter som faktiskt ingår, och hur länge produkten är tänkt att hålla.
Bladet är inte gjutet, det är pressat i steg
De flesta tror att bladet gjuts i en form. Men de allra flesta innebandyblad formas genom upprepade presssteg där plasten värms, pressas, kyls och värms igen. Varje steg lägger till spänningar i materialet, och de spänningarna avgör hur bladet beter sig när det belastas.
En billig klubba kan ha fått två till tre presssteg. En dyr klubba genomgår ofta fem till sex, med mellanliggande kylcykler som ger jämnare fördelning av molekylkedjorna. Det syns inte med blotta ögat, men det märks efter trettio matcher.
Skaftet kan bestå av fyrtio lager, eller tre
Kolfiber är inte ett enda material. Det är en familj av fiberstrukturer som varierar i modul, dragstyrka och förmåga att återgå till sin ursprungliga form. Ett innebandyskaft kan innehålla allt från billig glasfiber i mitten till högmodulig kolfiber i ytskikten.
Antalet lager och hur de vinklas mot varandra avgör både styvhet och torsion. Ett skaft med tre lager kan vara tillräckligt starkt för att inte gå av, men det kommer att vrida sig vid slagskott. Ett skaft med tjugo till fyrtio lager, varvade i olika vinklar, kan både vara lätt och ge exakt kontroll.
Arbetet med att lägga upp varje lager för hand eller i maskin tar tid. Det är den tiden som syns i priset.
Hur bladet fästs i skaftet är en konstruktionsfråga
Det enklaste sättet är att sticka in skaftet i bladet och låta friktionen eller ett lim hålla ihop dem. Det fungerar för nybörjare och motionsaktiva. Men så fort slagkraften ökar börjar gränssnittet att röra sig.
Dyrare konstruktioner använder mekaniska infästningar där skaftet hakar in i bladet med en fjädrande spärr, eller där bladet gjuts runt en metallinsats som i sin tur skruvas fast i skaftet. Det ger både bättre kraftöverföring och möjlighet att byta blad utan att offra skaftet.
Varje gång du slår hårt testar du den konstruktionen. En klubba som håller i två säsonger har löst den utmaningen bättre än en som lossnar efter tjugo träningar.
Greppets struktur påverkar överföringen av kraft
Ett grepp är inte bara en yta att hålla i. Det är ett gränssnitt mellan hand och skaft där varje oregelbundenhet påverkar hur kraften vandrar vidare. En klubba med slätt, mjukt gummi kan kännas behaglig vid köpet men glida vid svettiga händer.
Grepp med relief, perforering eller ingjutna förstärkningar ger bättre grepp och sprider trycket jämnare över handflatan. Det kräver mer komplexa formverktyg och noggrannare kontroll av härdningen. …
…